Tredje dan på tåg. Samma platta natur och björkar hela tiden. En sak kan man konstatera: Man åker inte Transsisbiriska för de vackra naturupplevelsernas skull. Varför gör man det då? Det är på nåt sätt rogivande att omslutas av att vara på ett tåg och det är tågets värld som gäller. Vi till och med pratar om att göra det en gång till på vintern och då i andra riktningen och från Vladiostok. Men det blir nog inte verklighet. Litet sliten blir man trots allt efter tre dar och kanske inte luktar så gott. T o m magen fungerar bra och min ovilja mot offentliga toaletter få man övervinna. Har eget toalettpapper eftersom Berit K och jag har behov av stora mängder.

Nu är det 80 mil kvar till Irkutsk.

Restaurangvagnen är väl ingen kulinarisk höjdare men det finns mat, öl och vodka. En gullig babusjka som serverar, David ska ta några bilder på henne när vi äter vår sista middag på detta tåg. Sen några timmars sömn innan vi är framme i Irkutsk.

PS Av en händelse råkar det vara en gruppresa från Iventus på samma tåg som vi har pratat en del med men ändå tycker vi nog att det är bättre att åka på egen hand. Vi men främst David slog dom med hästlängder i snapsvisor. En liten kinesiska, gullig säger David är vår närmaste granne på tåget. Hon har studerat i Skottland så hon pratar god engelska. DS

/Janne